Det är lördag förmiddag och maken och jag sitter i köket och äter vår lunch när tvättmaskinen börjar pipa för att den är färdig.
Jag går in till tvättstugan och stänger av tvättmaskinen men tänker att jag hänger upp tvätten när vi ätit klart. För att vara säker på att inte glömma av tvätten lämnar jag dörren till tvättstugan öppen på vid gavel.
När vi ätit färdigt tar jag hundarna, går förbi tvättstugan vars dörr inte längre är öppen, för att gå ut på promenad.
Maken som har bättre minne än vad jag har kommer ihåg tvätten och vi börjar argumentera om vem som stängde den förbenade dörren men vi satt ju i köket hela tiden och hundarna låg på golvet och sov?
Jag är tvärsäker på att jag inte stängt dörren och maken satt ju faktiskt i köket hela tiden så hur stängdes den då? Den kan inte stänga sig själv.
Eftersom vi haft en del aktivitet i huset på senare tid, mer än vanligt, så kopplade jag upp mig och fick bland annat reda på att samma ande som gillar att busa med makens mobil också stängde dörren "någon ordning på torpet får det väl ändå vara" 😂
Igårkväll när vi alla lagt oss i sängen så såg jag hur Stella låg och tittade mot köksdörren och hon följde någon med blicken. Jag såg själv skepnaden och det kändes som en kvinna 😊 Maken lade sig så att han också skulle kunna se men stackaren fick varken se eller känna. Det är inte lätt när jag och hundarna ser det som han inte kan se men han tvivlar inte längre. Det går liksom inte med allt som händer här 😂
andar,
medial,
spöken,
Kommentera